Fredag i september

Livet börjar bli ganska så tråkigt vid det här laget. Har gått och väntat sen i somras på att flytta till Drammen, väntat och väntat. Sen jag slutade jobba i mitten augusti har tiden gått ännu långsammare. Jag börjar bli trött på Norge innan vi ens har börjat bilresan ner. Det känns så långt bort att flytta fast jag vet att allt är klart och vi har handlat nästan allt som vi behöver.

Den som väntar på något gott har i det här fallet helt klart väntat fööör länge! Jag håller på och bli galen av att bara gå hemma och vänta! Fattas ju bara att handleden är bruten så jag måste få gips precis innan vi åker.

Idag är det världens finaste dag! Jag tog en promenad med Tove imorse så det känns som att jag har gjort något lite vettigt med den här dagen iallafall. Ska hoppa in i duschen nu och sen plocka undan på diskbänken som jag lovat pappa. Skönt att alla har sin till i hemmet. Pappa åker till golfbanan och jag är hemma och städar diskbänken.